Norlin & Partners reflekterar - Att leda samverkan
”Det finns alltid en enkel lösning på svåra problem. Och den är alltid fel.”
Någon sa en gång, riktat till Ronald Reagan… ”Det finns alltid en enkel lösning på svåra problem. Och den är alltid fel.”
Och visst kan det finnas en närmast oemotståndlig lockelse i att förenkla och komma med snabba lösningar och svar på de svåra frågor som vi i samhället och organisationer brottas med. Vi tänker på samhällsfrågor som integration, klimat och miljö, globalisering och digitalisering. Vi tänker på organisationer där chefer behöver hantera osäkerhet och överraskande händelseförlopp för att organisationen ska fungera väl. Samtidigt som de får underställda chefer och medarbetare att känna mening, engagemang och vilja så att de kan och vill bidra till gemensamma mål. Eller organisationer som regelbundet ser sig tvingade att omorganisera mellan t ex en specialistorganisation och generalistorganisation, utan att riktigt komma till rätta med ”problemet” eftersom båda organisationsformerna rymmer fördelar och nackdelar.
Men tyvärr saknas enkla svar och snabba lösningar på dessa typer av komplexa problem som på engelska kallas ”wicked situations”. Gemensamt för ”wicked situations” är att de är svåra att beskriva på ett enkelt sätt, de är motsägelsefulla och allt som oftast har olika personer/funktioner/aktörer olika syn på vad som är själva problemet samt bakgrunden till det. Problemet är också i ständig rörelse, det omformar sig och förändras hela tiden.
När vi förenklar dessa problem för att göra dem enklare att definiera, frågar experterna om råd och svar samt letar bland redan beprövade lösningar så är det lätt att hamna där Ronald Reagan påstods ha hamnat. I en enkel lösning som är fel.
Vi ser att dessa problem och situationer istället kräver samverkan för att vara möjliga att hantera på ett effektivt sätt. Mellan människor, enheter, avdelningar och divisioner i organisationer och över sektorsgränser i samhället. Det är de människor som befinner sig i situationen som sitter på svar och lösningar som fungerar.
Vår bakgrund och tradition är ledarutveckling, att bygga team utifrån uppdraget, facilitering, processdesign och konflikthantering. Nu använder vi den erfarenheten för att hjälpa organisationer och individerna i dem, att möjliggöra den typ av samverkan som behövs för ”wicked situations”, för att leda sådana samverkansprocesser och få dem framgångsrika och få effekt.
Vi tänker på det som en samverkanskompetens och är besjälade av att, i samarbete med forskare på Uppsala Universitet (grunden är utvecklad vid Uppsala Universitet, Swedesd - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling, en centrumbildning och väletablerad forsknings- och utvecklingsmiljö vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet) och flera av våra kunders organisationer, utveckla kompetensen att leda samverkan. Vi ser det som en kompetens som man lär sig genom att göra. Göra tillsammans.
Det handlar om något mer än samarbete, dvs något mer än att genomföra arbetsuppgifter tillsammans för gemensam nytta. Samverkan kan beskrivas som en form av systematiserande samarbete. För att samverkan ska fungera behövs styrning, struktur och samsyn. Vi utgår ifrån ett frågebaserat arbetssätt med lärande för förändring i fokus. Arbetssättet är utvecklat för komplexa och svårlösta situationer, IBA – the Inquired Based Approach.
Fokus ligger på att skapa gemensam förståelse och ur denna gemensamma förståelse kan förändring påbörjas. Den gemensamma förståelsen och att forma den gemensamt, är det avgörande steget innan samarbete kring arbetsuppgiften kan starta. Ett samarbete som i dessa fall oftast innebär gemensamt handlande över aktörsgränser. Det leder till en förändring som kan upplevas som meningsfull och relevant ur flera skilda synvinklar. Och den meningsfullheten lägger grunden för det bestående i förändringen.
För att nå fram till en gemensam förståelse för den komplexa och svårlösta situationen kan frågor som de nedan vara till hjälp
Vilka åsikter finns om den komplexa och svårlösta situationen och hur den bör förändras?
Finns det utrymme för arbetet inom de etablerade arbetssätten?
Vilka resurser finns/kan avsättas för arbetet?
Vilken makt, vilka kompetenser och drivkrafter har det viktigaste aktörerna?
Hur ser relationerna ut mellan aktörerna?
Samverkanskompetens handlar om att tänka och handla tillsammans, klara av olikheter och dilemmahantering, att kunna designa processen samt facilitera, styra och leda processen liksom att arbeta med stegvis och agil förändring (att designa – testa – reflektera – justera/implementera) och härda ut i komplexiteten utan att falla för frestelsen att förenkla och komma med de snabba, tvärsäkra lösningarna som är fel.